Boken “Förtroendefullt samarbete”

Utdrag ur boken “Förtroendefullt samarbete – att bygga långsiktiga relationer” av Jim Tamm och Ronald J. Luyet.

Självkänslans roll

Människors känslor ligger till grund för deras beteende. Mer exakt uttryckt kommer deras känslor och uppfattningar kring den egna betydelsen, kompetensen och i vilken utsträckning de är värda att tyckas om att gynna antingen flexibilitet eller rigiditet i deras beteenden inom Tillhöra, Kontroll och Öppenhet. Ju starkare självkänsla, dvs. ju mer tillfreds de är med sin egen betydelse, kompetens och känsla av att vara omtyckt, desto mindre tenderar de att gå i försvar. Med en stark självkänsla kan människor mer autentiskt bemöta mångfalden av andra utan att gå i försvar eller ta överdrivet illa vid sig av andras olikheter. En positiv självbild gör också att människor kan reagera ansvarsfullt, snarare än defensivt, på konsekvenserna av deras eget beteende. Människor med stark självkänsla skulle till exempel inte kräva att alla anpassar sig efter deras önskan om hög tillhörighet och skulle inte ta illa vid sig när andra människor projicerar sina känslor på dem eller gör sig föreställningar om dem till följd av deras låga öppenhet.

Människor med stark självkänsla känner inte obefogad oro för sin egen betydelse eller för behovet att inkluderas. De trivs med att vara tillsammans med andra människor och de trivs med att vara ensamma. De tillåter sig själva en bredd av olika beteenden när det gäller tillhörighet, beroende på i vilket sammanhang de befinner sig. Människor som känner sig tillfreds med sin egen kompetens brukar inte ha problem med kontroll. De kan trivas både med att ta kontroll och att inte ta kontroll, beroende på omständigheterna. De är flexibla nog att kunna anpassa sina beteenden till vilken situation som än uppstår. Om människor har en stark känsla av att vara omtyckta känner de sig fria att vara öppna i den utsträckning det är lämpligt. De kan vara mycket öppna, självutlämnande och tillfreds i nära relationer, men kan också vara tillfreds med mindre öppenhet i relationer som är mer ytliga. Graden av självutlämnande beror på relationens omständigheter.

Det finns inte en speciell profil som beskriver människor med stark självkänsla. De har inga speciella preferenser när det gäller Tillhöra, Kontroll och Öppenhet, för de tillåter sig att vara precis så som de vill vara. Vad de alla har gemensamt är en brist på försvarsinställning och rigiditet.

Känslor och uppfattningar om den egna betydelsefullheten, kompetensen och omtycktheten har sitt ursprung i många olika källor, som föräldrar, vänner och barndomsupplevelser. Känslorna och uppfattningarna blir problematiska när de präglas alltför mycket av rädsla. En person kanske omedvetet inte vill uppleva en underliggande rädsla för att vara betydelselös, inkompetent eller inte värd att tyckas om och kanske därför begraver sin medvetenhet om sina rädslor. Sedan projicerar han eller hon tumultet utåt på något sätt och blir “rigid ” i sitt beteende. Detta kan ske så snabbt och automatiskt att personen själv inte märker det.

RUTA 8-2
Människor med stark självkänsla kan vara av alla möjliga olika slag. Alla har de olika preferenser när det gäller Tillhöra, Kontroll och Öppenhet, för de tillåter sig att vara precis så som de vill vara. Vad de alla har gemensamt är en brist på försvarsinställning och rigiditet.

Känslor och rädslor

FIRO-teorin kopplar vissa rädslor till de tre känslorna av att vara betydelsefull, kompetent och omtyckt och till de besläktade beteendena tillhöra, kontroll och öppenhet. De tre besläktade rädslorna är att bli ignorerad, förödmjukad eller avvisad (se diagrammet på sidan 129).

Känslan av att vara betydelsefull och rädslan för att bli ignorerad

En persons känsla av att vara betydelsefull eller betydelselös och rädsla för att känna sig ignorerad påverkar i hög grad hans eller hennes beteende när det gäller tillhöra.Om människor upplever rädslor för att känna sig ignorerade (övergivna, försummade, värdelösa eller betydelselösa) kan det ge upphov till mycket obehag.

När de dyker upp väljer människor att antingen tillåta sig att känna dessa obehagliga känslor eller också att bete sig på ett vis som hjälper dem att undvika att känna den smärtan. Om människor till exempel är rädda för att ignoreras kan det hända att de ständigt omger sig med människor. Det kan hända att de är festens centrum, den med lampskärmen på huvudet, den som ingen ignorerar eftersom han eller hon är överallt och gör det omöjligt att bli ignorerad. Människor ställer sig själva i uppmärksamhetens centrum för att aldrig behöva känna smärtan kopplad till att känna sig ignorerad.

RUTA 8-3
Människors känslor av att vara betydelsfulla (eller betydelselösa)och deras rädslor för att känna sig ignorerade inverkar på hur mycket de inkluderar andra och hur mycket de själva vill inkluderas.

Men människor kan också välja en mycket annorlunda strategi för att ta itu med samma problem. I stället för att ställa sig själva i uppmärksamhetens centrum undviker de kanske kontakt med andra människor. De kanske aldrig går på fester,eller umgås med andra,eller går med i grupper. Detta är en annan sorts förebyggande manöver. Metaforiskt uttryckt ger de sig av för att leva i en grotta som eremiter och väljer en ensam tillvaro. Ingen kan ignorera dem eftersom de redan avlägsnat sig från alla som skulle kunna ignorera dem. De har ingen kvar som kan ignorera dem och därigenom påminna dem om smärtan de känner över att ignoreras.

Det här är kärnan i rigida beteenden. I stället för att utforska de eventuella obehagliga känslor som kanske dyker upp, begränsar människor sin repertoar av beteenden till det som låter dem undvika att känna smärtan. Notera att samma underliggande rädsla för att bli ignorerad eller att vara betydelselös kan utlösa ett försvarsinriktat beteende i två helt motsatta riktningar. Vissa personer kanske omger sig med människor för att undvika att känna sig ignorerade eller betydelselösa, medan andra kanske slutar ta kontakt med människor. De undviker risken att ignoreras genom att överge andra människor innan de människorna kan överge dem. Dessa strategier ser mycket annorlunda ut, men de präglas av samma underliggande rädsla.

Även om rigiditet vid extrempunkterna på skalan är lättare att lägga märke till, kan man bli rigid var som helst på tillhöra-skalan. Att leva som eremit vid den låga tillhörighetspunkten på skalan (0) eller att omge sig med andra hela tiden vid den höga tillhörighetspunkten på skalan (9) är mycket påtagliga beteenden. Men att ha fastnat i mitten av tillhörighetsskalan (4-5) kan orsaka precis lika mycket stress i en relation. Det kan framstå som ett halvhjärtat engagemang i relationen eller som förvirrande fram-och-tillbaka-beteende.